_

Förtöj alltid för storm – trygg bryggförtöjning börjar här

Att förtöja båten på rätt sätt är en grundläggande del av båtlivet, oavsett om du är nybörjare eller erfaren kapten. En bra förtöjning skyddar din båt, bryggan och din plånbok från onödiga skador. Därför säger vi som sjömän gjort i generationer: Förtöj alltid för storm – även om vädret ser fint ut.
Här går vi igenom allt du behöver för en säker och smidig bryggförtöjning: linor, fjädrar, fendrar, beslag – och smarta tips längs vägen.

Title of the document Olika sätt att förtöja Förtöjningslinor Ryckdämpare Bryggfendrar Beslag Smarta tillbehörFAQ & Ordlista
_
Olika sätt att förtöja

Det finns flera sätt att förtöja en båt, beroende på hur bryggan ser ut, hur djup vattnet är och hur skyddad platsen är. Här går vi igenom några vanliga metoder – från Y-bom till boj – och vad du bör tänka på för att din båt ska ligga tryggt och säkert.

Förtöjning vid brygga

Att förtöja direkt vid en brygga eller kaj är vanligt och fungerar bra, men kräver att fästpunkterna är i gott skick. Kontrollera att pollare, ringar och beslag sitter fast ordentligt och är rätt dimensionerade för båtens vikt.

Pålar ska vara oskadade och väl förankrade. Förtöjningslinor får inte glida i öglebultar eller ringar, utan ska sitta på rätt höjd för det normala vattenståndet. Kom ihåg att vattennivån kan förändras och kan påverka hur spänd eller lös linan blir.

Ett tips är att förtöja med linorna i kryss i aktern om du har två pollare. Det minskar båtens rörelse i sidled. Använd ryckdämpare vid flytbryggor eller andra rörliga konstruktioner – det gör stor skillnad vid svall.

Förtöjning mellan Y-bommar

Y-bommar är vanliga i småbåtshamnar och ger en tydlig, trygg plats. Båten säkras med fyra linor – två i fören och två i aktern – som fästs direkt i Y-bommens armar. Det finns färdiga Y-bomslinor med ögla eller kaus som gör förtöjningen snabb och enkel. Se till att alla beslag sitter ordentligt och att bommen är rätt dimensionerad för din båt.

Den här typen av förtöjning fungerar bäst i skyddade hamnar där vattenståndet inte varierar för mycket.

Förtöjning mellan boj och brygga

Här fästs fören i en brygga och aktern i en boj. Det fungerar bäst vid korta avstånd och på platser där inte alltför många båtar ligger på rad – annars kan båtarna gunga in i varandra. Vattendjupet bör inte överstiga 6 meter, annars blir bojkättingen så lång att båten svänger för mycket i sidled.

För att få god dämpning bör bojkättingen vara minst 1,5 gånger vattendjupet. En alltför kort kätting gör att båten drar upp bojen, medan en för lång kätting ger för mycket rörelse.

På svaj vid boj

Att ligga för ankar eller vid boj ute på vattnet – utan förtöjning mot land – kallas att ligga på svaj. Här är det viktigt att linan mellan boj och båt inte är för kort, så att båten inte lyfter bojen, men inte heller för lång. En bra tumregel är att tampen bör vara ungefär en tredjedel av båtens längd.

Vid utsatta lägen bör kättingen vara extra lång eller ha grövre dimension för att ge tillräcklig vikt och ryckdämpning. Till exempel bör 3 meters djup ge en kättinglängd på minst 15 meter.

"Förtöjning" på land

Om båten inte ligger i vattnet behöver den ändå säkras. Dra upp den högt nog för att undvika svall och högt vattenstånd, och surra fast den i något tungt eller fast. Små båtar kan annars lätt blåsa iväg – särskilt om de är riggade.

Upp
Title of the document
_
Förtöjningslinor – treslagen eller flätad?

Det finns två huvudsakliga typer av förtöjningslinor: treslagna och flätade. Båda har sina fördelar, men passar olika bra beroende på situation och båtstorlek.

Treslagna linor består av tre tvinnade kardeler, ofta i nylon eller polyester. De är elastiska, lätta att knyta och har en hög töjningsförmåga som gör dem utmärkta för att dämpa ryck – perfekt för vanliga förtöjningar i skyddade hamnar. De är också enkla att hantera, vilket gör dem populära bland både nybörjare och erfarna båtägare.

Flätade linor är tätare och starkare. De är tillverkade med en flätad mantel, ofta runt en kärna av t.ex. Dyneema eller polyester. Dessa linor töjer sig betydligt mindre, vilket gör dem särskilt lämpliga vid fast förtöjning där rörelserna bör minimeras, eller för större båtar som kräver högre hållfasthet.

Så väljer du rätt lina

Att välja rätt typ och dimension på linan är avgörande för säkerheten. Här är några riktlinjer att utgå ifrån:


Båtens viktRek. lin-diameter
0-2 ton10-12 mm
2-4 ton12-14 mm
4-6 ton14-16 mm
6-10 ton16-18 mm

Ligger din båt utsatt för svall eller stark vind? Då kan det vara klokt att gå upp en storlek i dimension för extra trygghet. Tänk bara på att kraftigare linor är svårare att knyta och hantera.

Fördelar och nackdelar i korthet:

  • Treslagna linor: Elastiska, lätthanterliga och prisvärda. Nackdelen är att de kan slitas mer under vatten och är grövre vid samma hållfasthet.

  • Flätade linor: Smidiga, starka och håller längre under slitage. De är dock dyrare och svårare att splitsa utan specialverktyg.

SeaSea erbjuder ett brett utbud av båda typer. Vi rekommenderar treslagna linor för vardagsbruk, och flätade linor för krävande miljöer eller där du vill ha maximal styrka.

Ett praktiskt tips är att använda linor med färdig ögla – det gör det enklare att snabbt fästa en schackel eller karbinhake. Kombinera gärna med en kaus i öglan för att minska slitage där linan hakas i beslag.

Upp
Title of the document
_
Ryckdämpare

Ryckdämpare är ett viktigt komplement till dina förtöjningslinor. De absorberar de krafter som uppstår när båten rör sig i sidled eller framåt–bakåt vid vågor, vind och svall. Utan ryckdämpare kan linorna utsättas för kraftiga påfrestningar, vilket ökar slitaget och risken för att något går sönder – eller att fästpunkter skadas. Rätt ryckdämpare minskar inte bara risken för skador, utan gör dessutom förtöjningen tystare och mer behaglig.

Gummi eller stål – vad ska man välja?

Det finns två huvudtyper av ryckdämpare: stålfjädrar och gummidämpare. De fungerar på olika sätt och passar för olika typer av förtöjning.

Stålfjädrar är klassiska, spiralformade dämpare som ger mycket fjädring. De passar bäst för större båtar och utsatta förtöjningsplatser där det krävs maximal dämpning. Nackdelen är att de kan gnissla och behöver alltid kombineras med en säkerhetslina – om fjädern skulle brista måste tampen ändå sitta kvar.

Gummidämpare är tystare och mjukare. De fungerar utmärkt för de flesta fritidsbåtar och är ett populärt val i hemmahamnar. De flesta är tillverkade i slitstarkt EPDM-gummi som behåller sin elasticitet även efter lång tids användning. En extra fördel med gummidämpare är att de är skonsamma mot både båt och brygga om du skulle råka tappa dem i däcket.

SeaSea erbjuder flera modeller av gummidämpare – till exempel Smart Snubber, som kan monteras även på linor som redan är fastsatta och inte kräver en fri ände. Det gör det enkelt att justera, flytta eller byta dämpare utan att behöva trä om hela linan.

Rätt dimension är avgörande

Precis som med förtöjningslinor är det viktigt att välja en ryckdämpare som matchar båtens vikt och användningsområde. En för liten dämpare gör ingen nytta, medan en för stor kan bli klumpig och onödigt tung.

Tänk också på var båten ligger:

  • Vid flytbryggor bör du alltid ha ryckdämpare – både båt och brygga rör sig i olika rytmer.

  • Vid fast förtöjning där båten ligger länge är det extra viktigt att dämpa påfrestningarna.

  • Om du ligger där svall eller vind kan bli kraftigt är det nästan ett måste.

Båtklubbar och försäkringsbolag rekommenderar ofta ryckdämpare just för att de skyddar både din utrustning och bryggan. Det handlar inte bara om att undvika skador, utan också om att öka komforten ombord – ingen vill vakna av gnisslande fjädrar en blåsig natt.

Upp
Title of the document
_
Bryggfendrar

Bryggfendrar är ett enkelt men effektivt sätt att skydda både båt och brygga från skador när du lägger till. Till skillnad från vanliga fendrar, som hänger längs båtens sida, monteras bryggfendrar direkt på bryggan eller Y-bommen. De fungerar som stötdämpare när båten kommer nära – till exempel vid tilläggning i blåst, eller när båten rör sig vid svall.

Det är särskilt värdefullt att ha bryggfendrar på din fasta plats i hemmahamnen, där du förtöjer ofta. Då slipper du placera ut fendrar varje gång du lägger till. De ger också extra trygghet när du närmar dig bryggan i tuffare väder – om båten glider snett eller driver lite i sidled skyddas både skrov och brygga.

Fästning – skruv eller buntband?

Bryggfendrar monteras vanligtvis med skruv eller buntband, beroende på bryggans material och hamnens regler.

  • Har du en träbrygga kan fendrarna oftast skruvas fast direkt i reglar eller yta.

  • Om du ligger vid en Y-bom eller brygga där du inte får skruva – exempelvis i en båtklubb med tydliga regler kan du istället fästa fendrarna med kraftiga buntband. Det är ett skonsamt och enkelt alternativ som inte lämnar märken.

Tänk på att fästytan bör vara så plan som möjligt. Många bryggfendrar har en platt baksida som gör att de ligger stadigt mot bryggan. Vissa modeller har även två platta sidor för montering runt hörn eller över kanter.

Välj rätt modell för din plats

Bryggfendrar finns i flera utföranden från mjuka gummipaneler till fasta fendrar i skummaterial. SeaSea erbjuder ett brett sortiment av fendrar i olika storlekar och former, för att passa olika typer av bryggor, Y-bommar och båtplatser.

En vanlig fråga är om bryggfendrar ska fyllas med luft – svaret är nej. De flesta modeller på marknaden är fyllda från fabrik och redo att användas. Att fylla dem med mer luft kan till och med förstöra funktionen, eftersom det kan deformera den platta baksidan och göra monteringen osäker.

För dig som söker maximal hållbarhet finns även fendrar tillverkade i skumplast, t.ex. Bacell-material. Dessa fendrar kan inte punkteras, suger inte åt sig vatten och går att böja och kapa för att anpassa dem till olika installationer.

Ett tips är att även montera en bryggfender längst fram vid platsen – på bryggan där fören kan slå i vid inläggning. Det skyddar både båten och bryggan om du kommer in lite för fort. Kombinationen av fendrar längs Y-bommen och en fender vid bryggkanten ger ett heltäckande skydd.

Upp
Title of the document
_
Beslag för förtöjning

Ett pålitligt förtöjningssystem bygger inte bara på bra linor, utan också på att du använder rätt beslag, alltså de kopplingar och detaljer som binder ihop lina, brygga, Y-bom och båt. Här ingår bland annat schackel, hakar och kaus. Att välja rätt typ och rätt material på dessa beslag är avgörande för både säkerhet och livslängd.

Schackel – stabil koppling mellan lina och fäste

En schackel är en U-formad metallbygel med skruv, som ofta används för att fästa förtöjningslinan i ett fäste, bryggbeslag eller kätting. Den vanligaste varianten är en rak eller böjd schackel i rostfritt eller galvaniserat stål.

Schackeln ska ha rätt storlek för att passa både lina och infästning och vara tillräckligt stark för båtens vikt. Skruven ska vara lätt att lossa men ändå säker vid belastning. Vissa modeller har låsning med sprint eller mutter för extra säkerhet.

Kaus – skydd för öglan i linan

En kaus är en hård metallring som placeras i öglan på förtöjningslinan. Den skyddar linan mot nötning när den fästs i exempelvis en hake eller schackel. Speciellt om linan ska sitta länge på samma plats, som vid en fast förtöjning i hemmahamn, är kausen ett bra skydd.

Med en kaus i öglan minskar risken att linan nöts sönder av metall mot metall, särskilt vid vind och rörelser i vattnet. Det förlänger både linans livslängd och höjer säkerheten.

Hakar och snabblås

Snabblås eller fjädrande krokar används ofta som snabbkoppling mellan lina och brygga eller båt. Det är praktiskt vid tillfällig förtöjning, eller där du vill kunna lossa snabbt. Tänk på att sådana hakar inte alltid klarar lika höga laster som en schackel – så välj krok efter användning.

Till fast förtöjning rekommenderas kraftigare beslag som schackel, medan hakar passar bättre vid gästhamnar, förtöjning vid träd eller tillfälliga tillägg.

Välj rätt material – och blanda inte

Beslag tillverkas oftast i rostfritt stål eller varmgalvaniserat stål. Båda fungerar bra – men de bör inte blandas. När olika metaller kombineras i fukt eller saltvatten uppstår galvanisk korrosion: den mindre ädla metallen rostar snabbare.

Generella riktlinjer:

  • Använd samma material i hela förtöjningssystemet – helst rostfritt A4/316 i salta miljö.

  • Blanda inte galvaniserat och rostfritt i samma koppling – det riskerar att den galvaniserade delen rostar bort.

  • Isolera beslag med gummi eller plast om du ändå måste kombinera olika metaller.

  • Inspektera beslag regelbundet för rost eller skador.

Upp
Title of the document
_
Smarta tillbehör

När grunderna sitter med linor, fjädrar och beslag kan små detaljer göra stor skillnad i vardagen. Det finns många praktiska tillbehör som gör din förtöjning säkrare, snabbare och enklare att hantera – särskilt när du ofta lägger till på samma plats eller vill ha ordning och reda ombord.

Ett exempel är tamphållare, som monteras direkt på bryggan eller Y-bommen. De håller tamparna uppe ur vattnet och skyddar både tamp och brygga från slitage. En modell som Mr Mooring 2.0 håller linan i rätt läge och gör det smidigt att lägga till, även ensam.

En annan liten hjälte är båtshaken. Med den kan du dra in dig till bryggan om vinden trycker ut båten, eller fånga upp en tamp eller boj utan att behöva luta dig för långt över relingen. Ibland kan det vara just det som gör skillnaden mellan en lugn tilläggning och ett stressmoment.

Fenderhållare är också värt att nämna. De gör det lätt att snabbt ta av och på fendrar, eller justera dem i höjdled beroende på kajens eller båtens nivå. Det sparar tid och gör att båten alltid skyddas på rätt sätt.

Genom att investera i rätt småprylar blir din förtöjning inte bara säkrare utan också betydligt smidigare att hantera, oavsett om du lägger till själv eller med besättning.

Upp
Title of the document
_
FAQ & Ordlista

Ordlista – Förtöjning & Tillbehör

Aktertamp Lina som fäster båtens akter mot brygga eller boj.
Ankarförtöjning Förtöjning med ankare i fören eller aktern.
Boj Flytande förtöjningspunkt som förankras i botten.
Bojkätting Kedja mellan boj och bottenförankring.
Brygga Fast eller flytande konstruktion för tilläggning.
Bryggfender Monteras på bryggan för att skydda båt och brygga.
Bryggförtöjning Förtöjning direkt mot brygga med linor.
Fender Skydd mellan båt och brygga för att undvika skador.
Fjäder (ryckdämpare) Dämpar ryck i linor, ofta i gummi eller stål.
Flytbrygga Brygga som flyter och följer vattennivån.
Förförtöjning Lina som håller båtens förände vid bryggan.
Förtöjning Att säkra båt vid fast punkt som brygga eller boj.
Förtöjningsbom Bommar som håller båten sidledes på plats.
Förtöjningsfjäder Dämpar belastningen i förtöjningslinan.
Förtöjningslina (tamp) Repet som används för att binda fast båten.
Galvanisk korrosion Korrosion som uppstår mellan olika metaller i vatten.
Hakögla Ögla med krok som förenklar infästning.
Hamn Skyddad plats för båtar med tilläggning och service.
Hake (karbinhake) Metallkrok som enkelt kan kopplas och låsas.
Kaus Metallinlägg i tampens ögla för att minska slitage.
Kryssförtöjning Akterlinor korsas för att minska sidrörelse.
Kätting Tung kedja, ofta mellan boj och botten.
Linöga / Ögla Färdig ögla i tampens ände, ofta splitsad.
Pollare Fäste på bryggan eller båten där tampar knyts.
Ryckdämpare Skyddar mot plötsliga ryck i förtöjningen.
Rostfritt stål (AISI 316) Korrosionsbeständigt stål för marin miljö.
Schackel Metallögla med skruv – används för att koppla ihop delar.
Skvalplåda (motorbrunn) Utrymme där utombordsmotorn är monterad.
Splits Teknik för att göra en ögla i lina utan knutar.
Springlina Lina som hindrar båtens rörelse framåt/bakåt.
Stävförtöjning När fören är vänd mot bryggan eller bojen.
Stål (galvaniserat) Billigare stål med zinkbeläggning – tål sötvatten.
Sväjförtöjning (på svaj) Förtöjning utan kontakt med land – bara mot boj/ankare.
Tamphållare Krok eller fäste för att hänga upp tampar.
Treslagen lina Klassisk, elastisk tamp av tre tvinnade kardeler.
Vajer Stark stållina som ibland används som säkerhetslina.
Y-bom Flytarm som håller båten på plats från sidorna vid bryggan.

Vanliga frågor och svar om förtöjning

Hur tjock ska en förtöjningslina vara?
Det beror på båtens vikt. Som riktlinje gäller: upp till 2 ton – 12 mm, 2–4 ton – 14 mm, 4–6 ton – 14 mm, 6–8 ton – 16 mm och 8–10 ton – 18 mm. För utsatta platser kan det vara klokt att gå upp en storlek.
Vad gör en ryckdämpare och behövs den?
En ryckdämpare mjukar upp plötsliga rörelser från vågor och svall. Gummidämpare passar de flesta båtar, medan stålfjädrar används där kraftigare dämpning krävs.
Kan man blanda galvaniserade och rostfria beslag?
Nej. Blandar du olika metaller i saltvatten uppstår galvanisk korrosion, där den svagare metallen rostar först. Håll dig till ett material genom hela förtöjningssystemet, helst rostfritt A4 för marin miljö.
Hur förtöjer jag vid en Y-bom?
Fäst en tamp i varje hörn av båten – två i fören och två i aktern. Använd gärna speciallinor med färdig ring för att enkelt haka i bommen. Se till att linorna är sträckta och komplettera med ryckdämpare för ökad säkerhet.
Hur vet jag om min förtöjning är säker?
Båten ska ligga still utan att slå i bryggan. Linorna ska vara rätt spända, utan slitage, och fästpunkterna måste vara i gott skick. Tvekar du – byt ut slitna delar och kontrollera förtöjningen regelbundet.
Upp
Title of the document
_

Text: Thomas Hammarberg
2025-06-02