En guide för plastning med glasfiber

Välkommen till en guide om plastning som tar dig igenom de viktigaste stegen när det gäller arbete med glasfiber och polyester!

Vi svarar också på vad som egentligen är skillnaden mellan epoxi och polyester och vad de olika väverna används bäst för.

Som vid alla arbeten så är det viktigt att ha rätt material och verktyg till hands för att lyckas - därför bör du börja med att säkerställa att du har allt som du kan tänkas behöva och planerar ditt arbete på bästa sätt. Vad du behöver beror till viss del på vad för skada som ska lagas eller om du ska bygga något helt nytt. Har du en skada är det viktigt att allt skadat laminat avlägsnas med hjälp av tex. kniv, fil, såg och slipmaskin. Fundera över hur din skada ser ut och vilka verktyg som kan tänkas hjälpa dig att få bort allt som är skadat, ta inte bort mer laminat än nödvändigt. Nedan ser vi en större skada där mycket skadat laminat har behövts tas bort.

Utöver verktyg behöver du personlig skyddsutrustning. Polyester är mycket starkt och inget du bör andas in eller få på kroppen. Införskaffa därför skyddshandskar, skyddsglasögon och ansiktsmask. Detta bör också användas vid slipning etcetera.

Vi vill passa på att varna - om du får stänk på huden ska det omedelbart tas bort med tex. såpvatten. Om du skulle få stänk i ögonen så ska du skölja rikligt med vatten och uppsöka läkare snarast möjligt då detta kan skada synen.

Polyester eller inte polyester (läs epoxi) - det är frågan!

Både polyester och epoxi har sina för- respektive nackdelar. Det man i första hand ska tänka på är att man bör använda samma material som det ska vidhäfta i. Ska du tex. laga en skada i ett båtskrov tillverkat av glasfibermatta och polyester rekommenderar vi att använda just detta för optimal vidhäftning. Ska du bygga en helt ny del är valet mer fritt.

Generellt sett så ger epoxi ett starkare laminat - du behöver inte bygga lika tjockt för samma hållfasthet. Därtill avger inte epoxi lika mycket hälsovådliga ångor vilket kan vara en fördel i dåligt ventilerade utrymmen.

Polyester är dock en klassiker som också ger ett mycket starkt laminat, det är fortfarande polyester som användas vid nytillverkning av båtar i de allra flesta fall. Man behöver dock alltid bygga upp ett tillräckligt tjockt laminat för ändamålet (mer om det senare). Polyester är lättare att arbeta med och är billigare.

Efterbehandlingen av polyester och epoxi skiljer sig åt, epoxi ger en slätare och hårdare yta som är helt vattentät. Polyester är inte helt vattentätt och bör efterbehandlas om det sitter under vattenlinjen med epoxiprimer och kan också behandlas med gelcoat/topcoat. Detta påverkar givetvis också valet.

Som du kanske vet så finns det olika mattor/väver och tjocklekar. Liksom med polyester/epoxi så behöver man tänka till över vilken matta/väv man ska ha. I huvudsak finns det två typer, glasfibermatta och glasfiberväv. Glasfibermattan lämpar sig för polyester medan glasfiberväven fungerar både för epoxi och polyester.

Glasfibermattan kan vara emulsionsbunden eller pulverbunden och mattans fibrer ligger omlott oregelbundet kors och tvärs - detta fungerar utmärkt för laminering med polyester. Ska du använda epoxi ska du däremot ha en glasfiberväv istället. För stora ytor som man vill ha så jämna som möjligt kan en glasfiberväv vara att föredra medan glasfibermattan kan vara lättare att forma i skrymslen med mera.

Anledningen till att glasfibermatta inte ska användas med epoxi är att bindemedlet endast är kompatibelt med polyester och mattan absorberar därför inte epoxi.

Första bilden visar en glasfibermatta för polyester - den andra bilden visar en glasfiberväv för epoxi & polyester.

Utöver olika sorters glasfiber behöver man också välja hur tjock mattan eller väven ska vara. Ofta får man bestämma detta efter hur tjockt laminat man vill bygga upp. Även en tunn matta går att bygga upp till ett tjockt laminat men detta tar betydligt längre tid, fördelen med en tunnare glasfiber är att den är lättare att forma i böjar och skarvar. Tjockleken brukar avgöras av vad man ska göra och mäts i gram per kvadratmeter - ofta 200-450g/m2.

Det finns också olika sorters distansmaterial. Traditionellt har man använt marinplyfa (trä) vilket ofta sitter inplastat i många äldre båtar i tex. akterspeglar och skott. Marinplyfa som distansmaterial har dock fått dåligt rykte eftersom det inte tål väta och ruttnar över tid om vatten tränger in genom exempelvis skruv- och bulthål. Det är alltså väldigt viktigt att man tätar vid skruvhål med mera. Trä har dock fördelen att det går att skruva i och använder man trä så är det viktigt att använda just marinplyfa eftersom den är tillverkad med vattenfast lim och håller extra hög kvalité. Distansmaterialet kan även kallas för kärna eller kärnmaterial och plastning med distansmaterial kallas för sandwichkonstruktioner. 

Vanliga distansmaterial förutom trä är polyuretanskivor och vinylcellplast. Dessa skivor finns i olika tjocklekar för olika typer av konstruktioner. Vinylcellplast kan köpas rutskuren vilket gör att den går att forma över böjda ytor och hörn. Polyuretanskivor passar bättre för plana ytor som man vill bygga tjocka. Tänk dock på att även distansmaterial i plastmaterial inte är avsedda för väta, även dessa kan förstöras vid tex. otätade skruvhål även om trä är känsligare.

Förhoppningsvis har du nu fått tillräckligt med information för att göra ditt val av material och kunskap om vilka verktyg du kommer att behöva. Som vi talade om i början av guiden så måste nu allt skadat laminat avlägsnas. Förarbetena ska inte underskattas eller hastas igenom. Det är viktigt att ytan där du ska plasta är noga förberedd för att säkerställa vidhäftningen av den nya plasten.

Börja nu med att skära, såga eller fila bort skadat laminat. Att sätta upp maskeringstejp runt skadan kan hjälpa dig att inte ta bort för mycket laminat. Försök att inte ta bort mer än nödvändigt. Är det hål rakt igenom laminaten rekommenderas att arbeta inifrån om detta är möjligt.

När alla lösa delar är borta är det dags att börja slipa. Slipa rent området där den nya glasfibern kommer att vidhäfta. Starta med ett grövre slippapper exempelvis 40-papper för att tränga igenom lös gelcoat och arbeta sedan uppåt till 80-papper för att få ytan jämn, undvik allt för fina sandpapper eftersom ytans porer underlättar vidhäftningen. Är det hål rakt igenom så bör man fasa kanterna med slip eller fil. Det är viktigt att ytan där du kommer att plasta jämn och ren. En väl förberedd yta minskar risken för att luft fastnar i laminatet vilket är särskilt viktigt vid arbete under vattenlinjen.

När all slipning är klar ska du göra rent ytan med aceton för att lösa upp rester av slipdamm, smuts och fett.

I bild visas en utsågad skada där kanterna fasats för att förbättra vidhäftningen av det nya laminatet

Börja med att riva eller klippa till lagom stora bitar glasfibermatta, se till att du har tillräckligt med material för den polyester du blandar till då den härdar snabbt. Att riva glasfibermattan ger en mer naturlig kant för det nya laminatet och minskar behovet av slipning efteråt (glasfiberväv måste klippas). Omgivningstemperaturen bör vara minst 15 grader för optimal härdning. Blanda så mycket polyester som du kan använda inom 10 minuter, därefter blir polyestern geléaktig och svår att arbete med. Du kan använda både våg eller mått för att blanda till rätt förhållande härdare, normalt ska det vara 1,5-2% härdare men följ instruktionerna på förpackningen och var noga - för mycket härdare kan leda till mycket hög värmeutveckling. Glöm ej att använda ansiktsmask, handskar och skyddsglasögon då polyester är starkt! 

Pensla området där du ska lägga glasfiber med polyester, lägg därefter på glasfibern och pensla ovanpå den också. Använd rikligt med polyester så att glasfibern blir helt dränkt. Du ser lätt på glasfibern när den är mättad och fri från vita partier. Om du ska lägga glasfibern på ett distansmaterial så är det viktigt att det mättas ordentligt med polyester innan glasfibern läggs på. Vid överlappning bör detta ske med 5cm marginal.

Därefter bör ytan rollas med aluminiumrollern - åtminstone vart annat lager, detta för att trycka ut eventuella luftbubblor som kan försvaga laminatet. Är det svårt att komma åt med rollern kan även penseln användas för att trycka ut eventuell luft. Rengör verktygen så gott det går mellan varje lager och lägg penseln och rollern i ett acetonbad när du inte använder dem så stelnar de långsammare. Skaka av dem ordentligt innan de används igen. Det bästa sättet att få bort luft är dock att ha rikligt med polyester på underlaget innan glasfibern läggs på.

Använd gärna penseln för att ”dutta” med snarare än att pensla, annars är risken att glasfibern flyttar på sig innan den börjat härda.

Det är också möjligt att dränka glasfibern innan den läggs på plats om det underlättar appliceringen men se till att anläggningsytan är penslad först. Ska den nya glasfibern täcka ett hål kan det vara bra att ha något att plasta mot, ett tips är att tejpa fast en bit plywood eller kartong insvept i plastfolie på ena sidan av hålet.

Det räcker inte med bara ett lager glasfiber eftersom ett lager är väldigt tunt. Antalet lager beror helt på vad du ska plasta för något och hur tjock matta du väljer, ska man exempelvis plasta en balk eller en bärande del så kan man behöva lägga över 10 lager. Bygg upp tjockleken till vad den var innan eller motsvarande närliggande områden på båten. Varken polyester eller epoxi behöver härda mellan lagren vilket gör att du kan arbeta vått i vått och snabba på plastningen, man ska dock vara noga med att få ut all luft och vi rekommenderar att lägga som mest 2 lager åt gången och sedan rolla ut luften. Låt det sedan härda så det blir dammtorrt och gå på med ytterligare 2 lager efter någon timme. Gör du fler lager vått i vått samtidigt ökar risken kraftigt för att luft fastnar i laminatet vilket gör ytan mindre hållfast.

Plastar du i flera omgångar där laminatet hinner härda helt mellan varven måste du rugga upp ytan med sandpapper innan du fortsätter. Glöm inte att även tvätta av med aceton. Glasfibermattan bör överlappas med 5cm marginal som tidigare nämnt.

Hur lång tid det tar för härdningen beror förstås på temperatur, hur mycket härdare man har i och hur tjockt man bygger. Generellt blir det dammtorrt väldigt snabbt, ofta inom 30 minuter och är tillräckligt härdat för att slipa inom 24 timmar men du behöver alltid läsa och följa informationen på burken du köper. 100% härdning kan ta någon till några veckor och det är så lång tid du bör vänta innan du tex. målar epoxiprimer på ett polyesterlaminat. Epoxi härdar ibland något snabbare än polyester men det kan variera beroende på vilken typ av härdare och även tillverkare.

När laminatet väl har härdat så bör det inspekteras. Kolla efter eventuella resningar - det vill säga luft som fastnat i laminatet. Finns det resningar så bör det slipas ner och plastas över igen, speciellt om det gäller en plastning i ett känsligt område som exempelvis en bärande del eller en lagning i skrovet. Instängd luft försvagar laminatet. Eventuella strån från glasfibern kan också slipas ner samt eventuella kanter.

Därefter är själva laminatet färdigt. Detta kan sedan behandlas om det behövs - för en dold yta som inte är utsatt för vatten kanske det inte finns anledning att göra något mer. Handlar det däremot om ett område under vattenlinjen så bör det målas med epoxifärg innan man påför bottenfärg. Detta eftersom polyester inte är helt vattentätt på samma sätt som epoxi. Innan man behandlar laminatet vidare måste det få härda fullt ut och ruggas upp med sandpapper innan nästa steg. Laminat gjort av polyester kan man lägga gelcoat på vilket leder oss in på nästa kapitel.

Vad är egentligen skillnaden på gelcoat och topcoat? Det är det många som undrar och egentligen är det i stort sett samma produkt men du kan förmodligen bara använda en av dem.

Glasfiberbåtar har ett ytskikt på sig, nämligen gelcoat. Det är ofta i detta skikt det kan bli repor och då räcker det med ett gelcoatspackel för att fylla igen repan men när man tillverkar glasfiberbåtar så görs detta i formar. Då påförs gelcoaten först och sedan plastar man ovanpå, det som händer då är att gelcoaten helt utestängs från luft vilket är något som krävs för härdningsprocessen. Skulle du lägga ren gelcoat på båten där luften ligger på ena sidan så kommer du att få en evigt klibbig yta efteråt, även om du använt korrekt mängd härdare. Men det finns en lösning på detta - nämligen vaxlösning.

Topcoat är helt enkelt gelcoat med vaxlösning inblandad. Detta gör att gelcoaten kan härda även vid kontakt med luft. Antingen köper man topcoat eller så köper man gelcoat och vaxlösning och blandar själv. På så vis kan du göra ett ytskikt av gelcoat ovanpå polyesterlaminatet utan att behöva använda en form. Gelcoatspackel antyder att det är ren gelcoat man spacklar med vilket det inte är utan även detta innehåller vaxlösning för att kunna härda samt förtjockningsmedel. Parrafin är en vanligt förekommande vaxlösning för gelcoat.

Det är fullt möjligt och till och med rekommenderat att använda ren gelcoat för de första lagren och att man sedan avslutar med ett lager topcoat. Den klibbiga ytan ger en bra vidhäftning för nästa lager men det är också fullt möjligt att endast använda sig av topcoat men då behöver man mellanslipa.

Topcoat och gelcoat kan användas var som helst på polyesterlaminat men förekommer mest på utsidan av båten, som tex. skrovsida där man vill ha en helt slät yta. Ytan blir dock inte slät direkt genom att pensla eller rolla ut topcoat utan man behöver slipa ner det efter härdningen och sedan polera upp det. Slipningen sker vanligtvis i flera steg där man använder finare och finare sandpapper. Hur grovt sandpapper du behöver beror på hur skrovlig ytan är men generellt kan man börja med 120-240 papper och sedan arbeta sig upp ända till 2000-papper för en perfekt yta och för att slippa lägga ner för mycket tid på polering efteråt. Slipmaskin och polermaskin är nästan ett måste för stora ytor.

Tänk på att topcoat och gelcoat finns i många olika kulörer så se till att få rätt nyans. En helt ny yta kan ha en lite annorlunda nyans än den gamla men en eventuell nyansskillnad blir mindre framträdande över tid. Topcoat i kombination med epoxilaminat ska man se upp för, ett epoxilaminat är väldigt slätt och det gör det svårt för topcoat att fästa - generellt avråder vi från att använda dessa tillsammans.

Kul att ni tagit er tid för att kolla igenom denna guide och glöm inte att vår personal i butikerna alltid står redo att hjälpa dig i just ditt specifika projekt!