Propellerguiden

_

Att välja rätt propeller är avgörande för båtens prestanda, bränsleekonomi och körupplevelse. Här får du tips på vad du behöver tänka på för att hitta den bästa propellern för just din båt och motor.

Ta med information till butiken

När du besöker din SeaSea-butik – ta gärna med den gamla propellern, om det är möjligt. Det underlättar jämförelsen och gör det enklare att hitta rätt ersättare.

Förbered även svar på följande frågor:

• Vad är motorns rekommenderade maxvarvtal?

• Vilket varvtal når du idag vid full gas och normallast?

Dessa uppgifter hjälper oss att avgöra om din nuvarande propeller är optimal eller behöver bytas.

Båtens egenskaper påverkar propellervalet

Valet av propeller utgår ofta från den som redan sitter på båten. Båttillverkaren har i de flesta fall valt en lämplig propeller utifrån modellens specifikationer. Mindre utombordare kan dock säljas med en standardpropeller som inte är optimalt anpassad.

Följande faktorer påverkar vilken propeller som passar bäst:

• Båtens skrovform och gångläge i vattnet

• Skrovets material (aluminium eller glasfiber)

• Motorns typ och effekt (hk)

• Utombordarens montagehöjd

• Båtens användningsområde (t.ex. vattensport, trolling eller transport)

Om du saknar information om din gamla propeller

Vissa motormodeller finns med olika växelhus, vilket påverkar vilken propeller som passar. Exempel:

• Mercury 40–60 hk finns med både normalt växelhus och det kraftigare Command Thrust (även kallat Big Foot).

• Yamaha erbjuder modeller med vanligt växelhus och den större varianten High Thrust.

Skillnaden ligger ofta i hubbens (navets) diameter – ett mått som inte anges direkt på propellern. Därför är det viktigt att veta exakt vilken motor och vilket växelhus du har, för att kunna välja rätt propeller i tillverkarens listor.

Trebladigt eller fyrbladigt?

Fundera på vad du prioriterar i körningen:

• Snabb acceleration och bättre grepp vid svängar – välj en fyrbladig propeller.

• Högsta möjliga toppfart – välj en trebladig propeller.

_

För att avgöra om din propeller passar just din båt och motor krävs ett praktiskt test. Genom att mäta varvtal vid full gas kan du se om propellern arbetar effektivt – eller om du behöver byta till en annan stigning (pitch).

Så här testar du propellern:

1. Kör båten i platt vatten med normal last (ungefär den belastning du brukar ha ombord).

2. Trimma motorn så att propellern får rätt grepp i vattnet.

3. Läs av motorns varvtal vid full gas.

Jämför sedan detta med tillverkarens rekommenderade maxvarvtal – det hittar du i din motorhandbok.

Vad säger varvräknaren?

Motortillverkare anger ett optimalt varvtalsintervall där motorn presterar som bäst. Ditt mål är att hamna inom detta intervall vid full gas. Det visar att propellern och motorn samarbetar optimalt.

Exempel:

• Rek. maxvarvtal enligt manualen: 5000–6000 rpm

• Ditt uppmätta varvtal vid full gas: 4800 rpm
  → Propellern har för hög pitch – den är för tungdriven.

Vad händer om varvtalet är fel?

• För lågt varvtal (under rek. max):
  Propellern har för hög stigning. Motorn jobbar för tungt och levererar inte sin fulla effekt.
  → Lösning: Byt till en propeller med lägre pitch/stigning.

• För högt varvtal (övervarv):
  Motorn riskerar skador och förkortad livslängd. I värsta fall kan den ”skära” vid för höga varvtal.
  → Lösning: Byt till en propeller med högre pitch/stigning.

Tumregel: Så mycket ändras varvtalet vid byte av stigning

När du byter till en propeller med en annan pitch ändras varvtalet enligt följande:

• Ett steg upp eller ner i stigning (ex. från 19 till 21) påverkar varvtalet med cirka 200–400 varv per minut.

_

Att ha en reservpropeller ombord är en billig försäkring som kan rädda både semestern och motorn. Många båtägare glömmer bort hur utsatt man är till sjöss om något händer med propellern – tills olyckan är framme.

Vad händer om propellern skadas?

Går du på grund, kör på ett rep eller slår i något hårt föremål, är propellern det första som tar stryk. Bladen kan böjas, spricka eller i värsta fall lossna. Fortsätter du att köra med en skadad propeller kan det få allvarliga konsekvenser:

• Vibrationer från en skev propeller kan snabbt sprida sig till hela drivlinan.

• Packboxar och tätningar i växelhuset utsätts för onödigt slitage.

• Läckage kan uppstå – vatten tränger in i växelhuset, oljan blir grå och tappar smörjförmåga.

• Med tiden kan detta leda till växellådshaveri, vilket är en dyr och ofta komplicerad reparation.

Därför ska du alltid ha en reservpropeller

Tänk på reservpropellern som ett reservhjul till bilen. Skulle olyckan vara framme kan du snabbt byta propellern, ta dig hem för egen maskin eller fortsätta helgens tur utan problem. En propeller tar inte mycket plats och väger inte mycket – men skillnaden den gör vid ett haveri är enorm.

Tips:

• Packa med propellermutternyckel och eventuell säkring eller sprint.

• Ha gärna extra navbricka och mutter med om något tappas i vattnet.

• Förvara reservpropellern i en väska eller låda som skyddar bladen.

_

När du väljer propeller är materialvalet minst lika viktigt som dimensionerna. Aluminium och rostfritt stål beter sig olika i vattnet – både i prestanda och vid grundstötning.

Vad är skillnaden i prestanda?

En propeller jobbar i ett tungt motstånd – vatten. När du ökar varvtalet börjar särskilt aluminiumpropellrar att flexa, vilket minskar bladens verkliga stigning. Det kallas för materialflex, och det påverkar både fart och grepp negativt.

• Aluminiumpropeller: ca 25% flex i praktiken
  → En 13x20" ger bara cirka 15" verklig framdrift.

• Rostfri propeller: ca 10% flex
  → Samma 13x20" ger cirka 18–19" framdrift.

Fördelar och nackdelar

Grundstötning – aluminium skyddar, rostfritt överför kraften

Vid en grundstötning deformeras ofta en aluminiumpropeller, men skadan stannar där. En rostfri propeller däremot är så stark att kraften kan gå vidare till växelhuset och skada axlar, tätningar och kugghjul – vilket ofta innebär dyra reparationer och driftstopp.

Byta från aluminium till rostfritt? Tänk på detta:

Om du har en motor som maxvarvar 6000 rpm med en aluminiumpropeller, och byter till en rostfri med samma dimension (t.ex. 13x19"), kommer varvtalet att sjunka. För att kompensera detta bör du gå ner ett steg i stigning (t.ex. till 13x17") för att behålla optimalt varvtal och effektuttag.

_

Kavitation är ett fenomen som många båtägare hört talas om, men få har riktigt klart för sig vad det innebär – eller vilka konsekvenser det kan få. Kort sagt handlar det om små ångbubblor som bildas på propellerns baksida när trycket i vattnet blir tillräckligt lågt. Det låga trycket får vattnet att koka lokalt, trots att temperaturen är låg.

När bubblorna snabbt kollapsar – imploderar – mot propellerbladet, slår de loss små fragment av materialet. Det leder till att propellerns yta blir ojämn, med små kratrar och porer. Resultatet blir försämrad effektivitet, ökad kavitation och i värsta fall permanent skada på propellern.

Vad orsakar kavitation?

Det vanligaste är att bladen redan har en skada, till exempel en kant som blivit naggad efter en grundstötning. Kavitation kan också uppstå om propellern är felaktigt dimensionerad för båtens motor eller om motorn är fel trimmad. I vissa fall är det höga varvtal i kombination med fel stigning (pitch) som ligger bakom.

Kör du med en för aggressiv stigning och propellern inte orkar arbeta effektivt i vattnet, skapas ett lågtrycksfält som ger upphov till bubblorna. Med tiden förvärras problemet – skadorna på bladen gör att ännu fler bubblor bildas, och propellerns förmåga att greppa vattnet minskar.

Tecken på kavitation

Om din båt känns ovanligt trög vid acceleration, om varvtalet ökar utan att farten gör det, eller om du hör ett vinande ljud från aktern – då kan det vara tecken på kavitation. Det är också vanligt att propellerns baksida ser ut att vara "sandblästrad", med små gropar och skrovlig yta.

Att fortsätta köra med en propeller som lider av kavitation leder till ökad bränsleförbrukning, sämre prestanda och i längden skador på både motor och drev.

_

Propellerns diameter är måttet från spetsen på ett blad, rakt över centrum, till spetsen på motsatt blad – alltså hela propellerns yttersta cirkel. Det är den första siffran i en propellerbeteckning, till exempel 13x20, där 13 tum är diametern och 20 tum är stigningen (pitch).

En större diameter innebär att propellern greppar mer vatten vid varje varv, vilket kan ge bättre drivkraft på tunga eller långsamtgående båtar. Mindre diameter ger snabbare varv men mindre grepp, vilket kan passa lättare båtar eller motorer som varvar högt.

Det är viktigt att förstå att diametern och stigningen hänger ihop. När propellertillverkare konstruerar en propeller med en viss stigning justerar de ofta diametern något för att skapa balans i propellerns totala prestanda. En 13x19” och en 13.25x21” kan till exempel ha olika prestanda trots att skillnaden i diameter kan tyckas liten.

Till skillnad från stigning, som man aktivt kan byta mellan, är diametern inte något man justerar fritt. Den följer med som en del av propellerns helhetsdesign och är optimerad för att fungera med en specifik typ av motor, båt och användningsområde.

_

Navet – eller hubben – är den del av propellern som kopplar ihop bladen med propelleraxeln. Det är här kraften från motorn överförs ut i vattnet. Valet av nav spelar stor roll för både prestanda och skydd mot skador.

Vulkade nav vs. lösa hubbar

Äldre propellrar är ofta byggda med ett vulkat nav, där en gummiring (vulkanisering) fungerar som en stötdämpare mellan den inre hylsan och resten av propellern. Detta gummi skyddar växellådan från plötsliga ryck – till exempel när man lägger i växeln eller när båten hoppar i vågor.

Dagens moderna propellrar är ofta utrustade med lösa hubbar. Dessa är utbytbara insatser som placeras i en gemensam propellerkropp. Fördelen med det här systemet är att samma propeller kan anpassas till olika motorfabrikat och axelstorlekar genom att byta ut hubben – som varierar i diameter och antal splines.

Inbyggt skydd för växelhuset

Oavsett om det är ett vulkat nav eller en modern lös hub, har de flesta navsystem en viss flexibilitet inbyggd för att skydda drevet. När du växlar in, eller när propellern tillfälligt tappar grepp (t.ex. i hård sjö), uppstår höga krafter. Utan dämpning kan dessa påfrestningar skada växellådans kuggar och axlar.

Den moderna komposithubben fungerar som en dämpare, och ger en liknande skyddseffekt som vulkade nav – men med fördelen att den är utbytbar vid slitage. Det finns även stumma navsystem, helt utan dämpning, men de används nästan uteslutande inom racing där föraren prioriterar direkt respons framför skydd.

_

_

Vanliga frågor och svar om propellrar

Se alla propellrar här!